Historik

Logen 72 Karl Johan var vår förenings ursprung och den stiftades 6 dec. 1881 enligt programboken, enligt chartern den 4 december samma år. Bildades av HVM K. Zandin.

Vid bildandet fanns 9 loger i Stockholm dock ingen innanför broarna. Karl Johan var en Djurgårdsloge och hade under det första året sina möten i Fjellstugan. 1882 flyttade man sina möten till Folkskolan.

Karl Johan var en aktiv förening med många medlemmar. Då liksom idag diskuterades verksamheten och bristen på engagemang och deltagande. Skulle det vara bara nykterhet eller fanns det plats för annan verksamhet också? Hur det nu var så gick det utför med föreningen och 1925 höll man gemensamma möten med logen 135 Dygdens Sköldborg. I februari 1936 tog man steget fullt ut och slog samman föreningarna under namnet 72 Enighet. 1979 tog ett antal UNF-are upp den då nedlagda föreningen Enighets mantel och bildade 14 juni just detta datum.

För att ge dig en bild av hur det kunde vara förr följer här några korta klipp ur gamla protokoll, tidningsnotiser och en del andra skrifter.

Ur Reformatorn 14 dec. 1899

Rapport från Stockholms distriktsloges möte.
5 loger har över 100 medlemmar varav Karl Johan är störst med 160.

Noterat

Möten genomfördes så vitt vi kunnat se varje söndag. Inga särskilda programpunkter som vi har nu, istället ofta föreläsning och föredragning som förefaller gjorda efter ingivelse av egna medlemmar.

Ur medlemsmatrikeln:

Arbetare
Poliskonstapel vid Kongliga Flottan
Kinograflärling
Lakej
Hemmadotter
Son

Ur protokollen 1899 – 1900

Det 769 ordinarie mötet den 12 mars 1899, start 9.15 em
73 st närvarande, 15 förhinder, 6 sjuka
Beslutades inköpa 1 skrivportfölj till LS. Den skulle vara i skinn så räcker den länge. 3 st utsågs att inköpa densamma.
Det 796 mötet den 1 okt 1899, 7.25 em
Broder Wallerström återupptogs som medlem efter självanklagelse
46 st närvarande, 18 förhinder, 2 sjuka
5 valdes till kommitté för 18-årsfäst
Diskussion fördes om vad som bör uppmuntra oss i vårt arbete. Själva arbetet skänker tillfredsställelse, särskild uppmuntran överflödig. Målet vi strävar mot. Livlig diskussion.

Mötet den 17 december beslutade inställa mötet den 24 december.

7 januari 1900
Ingen sång eller deklamation
Broder K A Eriksson från Logen St Jakob. Ej beredd att ha något att föredraga utan var hans ärende nu som på alla logemöten två
* Det första att kunna gå från logen klokare än då han gick dit.
* Det andra att inbjuda alla att besöka S:t Jakob.

21 januari 1900
”Vad hava vi uträttat under det nu gångna året och vilka utsikter hava vi för vårt arbete under det nu påbörjade?”

Livlig diskussion som fick utgöra svaret: I huvudsak är det att vi samlats till logemöte så ofta och mangrant som möjligt, och vunnit nya medlemmar och utsikterna för kommande kunde ju vara mångahanda, blott vi arbetade i enhet och sammanhållning och sökte göra logemötena så angenäma och omväxlande som möjligt.

1921 deltog i ett logemöte 16 medlemmar + 30 från andra loger.

Programpunkten den 15 mars 1925 var diskussion inledd av Glas. Ämnet var ”Varför godtemplare i allmänhet så litet intressera sig för att läsa Reformatorn och annan nykterhetslitteratur”. Br Glas yttrade i sitt inledningsanförande att ingen är en hel godtemplare som inte läser Reformatorn. Sedan vidtog en mycket livlig diskussion under vilken framfördes flera olika synpunkter. Br Lindkvist instämde i stort sett med Glas men trodde att det är priset på nykterhetslitteraturen som avskräcker. Br Emanuel Johansson, var bitter på Reformatorn och undrade om den är organ för IOGT eller för SSUH och Br M. Västberg ansåg att man inte kan begära av vanligt folk att de på sin lediga tid skall sitta och läsa torr och tråkig nykterhetslitteratur. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.

Efter denna lilla historielektion förstår vi att frågorna som upptar oss idag inte är särskilt annorlunda än under de första åren.

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00