Resuméer våren 2007

29 maj Inför Kongressen

Idag startade föreningens satsning på att ge flera en chans att vara med. Per-Åke hade förberett en genomgång av vad kongressen i Uppsala kommer att erbjuda i form av ärenden.

Vi hade inbjudit alla nya medlemmar som kommit med efter den 1 januari 2005. Fem av dessa har på olika sätt hört av sig och markerat intresse.

Ikväll var två av dem med för första gången. Lite intressant är att båda har sökt upp oss på nätet och fått träff på hemsidan.

Av Per-Åkes föredragning förstår vi som var med att det kommer att bli både högt och lågt i plenidiskussionerna på kongressen. Inte minst väntar Per-Åke med spänning på om kongressen kommer att besluta om en sänkning av lönerna på kansliet. Ja varför skall man göra allt som man gjort det förut. En ny princip skulle ju kunna vara att en ny part som varken är arbetstagare eller arbetsgivare sätter lönerna, typ kongressen. Då skulle det ju vara medlat och klart på en gång!

Följ med till Uppsala du också! Numera kan alla medlemmar göra sin röst hörd.

22 maj Föreningsmästerskap i Minigolf

10 st hade slutit upp på Kristinebergs BGK för att kämpa om titeln årets Föreningsmästare i Minigolf. Årets tävling var idelad i fyra klasser: Juniorer – pojkar och flickor samt seniorer – damer och herrar.

Vädret var för årstiden aningen bistert, så det gällde att hålla sig varm mellan insatserna.

Nytt för i år var en av fjolårsmästaren påkommen nymodighet – närmast hål. Kjell-Ove punkterade den tävlingen direkt genom att spika – en åtgärd som ledde till vinst i öppningstävlingen. Här fanns bara en klass.

Därefter började huvudtävlingen som spelades i tre bollar. Det var rafflande in i det sista men när röken hade lagt sig befanns följande fem vara vinnare: Junior flick – Johanna Olli (82). Junior pojk – Gustav Skans (60). Senior dam – Birgitta Olla och Elisabeth Larsson (55). Senior herr – Ulf Persson (39). Huvudsponsorn SalusAnsvar hade dukat upp ett digert prisbord så alla vinnare blev rikligt belönade.

Ja det var en minnesvärd tävling. Efterfesten hölls på Solgården som utöver förplägnad bjöd på en ombonad interiör.

8 maj Djurgårdsvandring med Martin Stugart

Ett knappt 20-tal hade anlutit vid Djurgårdsbron för att under Martin Stugarts sakkunniga ledning låta sig ledsagas runt Djurgårdsbrunnsviken. Martin gjorde ett 15-tal nedslag med allt från dåtid till nutid eller från känt till okänt.

Vi fick så slutligen utpekat var Logen Karl Johan fick sitt ursprung. Det är huset på höger hand alldeles bakom Restaurang Ulla Windlad. Huset är numera en bostadrättsförening.

Saker som varför Restaurang Godthem heter som det gör och många andra finesser det är sådant som vi alerta stadsvandrare kan skrävla med när vi nästa gång inmundigar vår plankstek på nämda ställe.

Stort tack till Martin och ett litet tack till vår egen Bosse Högstdt som var initiativtagare till detta evenemang men som när det väl gick av stapeln inte kunde vara med.

24 april Narkotikasituationen

Vi hade celebert besök av Per Johansson Förbundssekreterare på RNS och fick en inblick i såväl organistionens födelse, uppväxt och syn på nutida problembilder. Narkotikafrågan börjar med att riksdagsmannen Einar Rimmefors aktualiserade frågan i Sveriges riksdag 1954, går vidare med Prof. Nils Bejerots engagemang och fundamentala betydelse för synen på narkotikan både i Sverige såväl som övriga världen.

Narkotikafrågan får allmänt fäste genom att den i mitten på 60-talet blir uppmärksammad av de stora tidningarna vid tiden för perioden med legal förskrivning 1965-1967.

RNS bildades 1969 av just Nils Bejerot men även några av IOGT-NTOs medlemmar var tidiga i RNS. Namn som Bertil Lindberg och Rolf Bromme nämndes.

Hela 70-talet bröts ideligen ny mark. 1977 hölls ett historiskt möte på ABF där Nils Bejerot engagerat Jan Myrdal. 1978 tog riksdagen beslutet om ett narkotikafritt samhälle. 1980 ger riksåklagaren ut en cirkulärskrivelse om att det inte fick ges åtalseftergift för eget innehav av narkotika. Effekten blir att antalet narkotikabrott ökar med bruket minskar. Striden kom därefter att stå om vilken påföljd brottet att ha narkotika för eget bruk skulle ha. 1988 fattar riksdagen ett beslut om att påföljden endast blev böter. Innebörden blev att lagen blev verkningslös eftersom det krävdes fängelse för att polisen skulle kunna prioritera brottsbekämpningen. RNS arbetar för en hårdare påföljd och den borgerliga justitieministern Gun Hellsvik driver igenom detta med start 1 juli 1993. I övrigt blev 90-talet ett förlorat årtionde pga de gigantiska ekonomiska problem vi då hade i samhället.

1997 tillsätts en Narkotika kommission under Anneli Hulténs ledning. Kommissionens arbete leder till vad som kom att bli Mobilisering mot Narkotika som letts av Björn Fries. RNS bild är att MOB med sina resurser haft en viss effekt men att man trots allt inte kunnat åstadkomma så mycket då man inte haft mandat att påverka olika samhällsled annat än med information.

RNS hävdar att idag borde Narkotikafrågan ligga på justitiedepartementet i stället för somfallet är på socialdepartementet.

RNS fem viktigaste punkter idag är:
1) Frivilla tester i skolan
2) Lokalt samarbete polis, sociala mynd., sjukvård och skola
3) Flera drogtester i trafiken
4) Utökad narkomanvård
5) Drogfria fängelser

Tricket är att få bort spridningen. Att vårda bort narkotikaproblemen går inte. Per menar att det historiskt var ett stort misstag att slå ihop Barnavårds- Nykterhets- och Socialhjälpsnämnderna till en Social Centralnämnd. Det borde alltjämt finnas missbruksnämnd som har att samarbeta med Polis och Skola menar Per.

En annan sanning som Per levererar är att kriminalitet är en riskfaktor för narkotikamissbruk men att narkotikamissbruk inte är en motsvarande riskfaktor för kriminalitet. Per säger att denna syn även stöds av KRIS som beskriver arbetet med att bli fri kriminalitet är svårare än att bli fri från knarket.

UNODC (UN Office on Drugs and Crime) lämnar 2006 en rapport som säger att Sverige är ett föregångsland i sin syn på Nakotikan.

Per menar att tvångsvård av narkotikamissbrukare är nödvändigt. Den egna motivationsfaktorn är för svag.

Därefter tackade vi Per Johansson för ett intressant föredrag.

19 april Blir världen bättre?

Staffan Landin berättade engagerat om situationen i världen utifrån FN:s millenniemål. Till sin hjälp tog Staffan spektakulära och mycket informativa mediepresentationer över utvecklingen världen. Det var mycket spännande att se hur de olika länderna förflyttade sig i utvecklingen beroende på vilka faktorer man vald att studera. En utförligare resumé kan förhoppningsvis delges er via hemsidan senare, men nu kan vi bara hänvisa till hemsidan www.gapminder.org där en del av presentationerna finns. Läs vidare och kolla in ett spännande ämne.

En del av deltagarna blev så inspirerade att de tänker starta en studiecirkel. Är du intresserad, skicka ett mail till oss så förmedlar vi till ledaren. Blir då världen bättre? Jaa, skulle man kunna svara på den frågan – vi närmar oss många av millenniemålen, men det går alldeles för långsamt.

10 april Vår elektroniska framtid

En intressant kväll där tekniknördar och likasinnade fick en inblick i vad som kan och inte kan åstadkommas med elektronik. Roland Karlsson tog oss med på en resa från transistorns barndom fram till dagens integrerade kretsar som är så små så små. Från vad som låter sig göras – tex lösa Sudoku – till vad som inte låter sig göras – tex gräva gropar eller känna igen hundar.

Saker som bedöms omöjliga – tex att få en robot att gå eller springa – ja helt plötsligt har någon kommit på hur man gör. Av detta drog vi slutsatsen att vi inte kunde finna någon gräns för när utvecklingen tar slut.

Ett spännade område är kombinationen människa ekektronik. Vi kommer inom 10 år att ha en utveckling där elektroniken kommer att stötta mäniskan. Dels kommer hjärnan att få support. Minnesmästarna kommer som programform i radio inte att vara lika intressant när det bara är att plugga in ett chip eller en minnesmodul. Vi kommer vidare att med vår hjärna kunna styra saker utanför vår kropp enbart med tankens kraft.

Jag säger bara – häng i – den här utvecklingen vill du inte missa.

27 mars Påskfest

En traditionell fest för att fira påsken antågande. Varje år koras en vinnare i äggmålningstävlingen. Första priset gick till Johanna Olli som placerar sig högt i rankingen varje år. I vuxenklassen utsågs Lisbeth Lundin till vinnare. Domare Oscarsson såg i Lisbeths målning saker som Lisbeth själv inte var medveten om. Det vittnar om hög klass. För maken Per-Åke blir det att gå hem och ladda om. Per-Åke trodde sig få en enkel resa nu när Greta Sverkerdal inte var med denna gång. Men ack…. PÅL föll strax före målsnöret.
Vi andra matmumsare tackar Birgitta och Susanne för ett superbt bra arbete med den lekamliga spisen.

20 mars Föreningsmöte

Kvällens huvudpunkt var planering av höstens aktiviteter. Alla närvarande hade möjliighet att se till att deras intresseområde kom med på agendan.

13 mars N:ets plats i NBV

Denna kväll besöktes vi av Susan Bergkvist Verksamhetschef på NBV Stockholms Län. Susan som utöver sitt chefsansvar på NBV är medlem i 14 Juni inledde med att ge en bild av sig själv. Susan är uppvuxen med Svenska Scoutförbundet men har en bred erfarenhet av flera ideella engagemang. Närmast före anställningen i NBV hade Susan sin utkomst från ABF.
Susan markerade sin starka tilltro till folkbildningens möjligheter. Ett belysande exempel var arbetet med den sk. Botyrka bonaden. Ett projekt där kvinnor från olika etniska och kulturella bakgrunder skulle samarbeta för att framställa en stor bonad.
Kvinnorna förstod inte varandera eftersom de talade olika språk men i arbetet med material och motiv fann de fram till en skön gemenskap. Just i mötet mellan mäniskor med olika bakgrund och erfarenheter ligger en stor utmaning för studieförbunden. Det är i olikheten oss emellan som möjligheterna föds.
Under sin period på LSU fann Susan många unga lysande stjärnor inom Nyjterhetsrörelsen. UNF:are blev genom sin kompetens trendiga. Många blev personliga föredömen för Susan.
När vi så kommer till huvudfrågan vilken är N:ets plats så kommer frågan som en projektil tillbaka till oss? N:et i NBV det är ni själva. Så länge ni är aktiva och ger uttryck för en vilja så länge står N:et i förgrunden. Men om ni tvekar och tar ett eller flera steg tillbaka så bleknar även N:et i NBV. Ni får helt enkelt ta er tiden att komma till oss, säger Susan. Ca 10% av vår verksamhet är med medlemsorganisationerna.
Styrelsen för NBV i Stockholm Län har uttalat att avdelningen skall ha mera verksamhet i de sk stråken – Alkohol och droger, Internationellt, Intergration och Folkhälsa.
När jag slutligen ger Susan 3 önskningar så kommer de tre propåer tillbaka om
1) Mera samarbete runt befintliga arrangemang och nya medlemmar
2) Mera samarbete runt kommunikation
3) Nya och flera arrangemang med spännande ämnen och fördragshållare
För den som inte hängt med upprepade Susan avslutningsvis folkbildningens viktigaste uppgift att vara en mötesplats för mäniskor. I mötet uppstår kunskaper och erfarenheter som för individen blir livsavgörande.

6 mars Humanisterna

I tisdags den 6 mars hade vi besök av Gunnar Ståldal från Humanisterna. Gunnar som också är medlem i vår förening berättade engagerat om Humanisterna och deras arbete. ”Humanismen som livssyn står för ett tydligt ställningstagan­de. Den sätter människan och människovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där människor tar ansvar. Demo­krati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva.” Så står det i Humanisternas egen presentation.

27 februari Möjligheternas Hus

Vi gjorde ett studiebesök på Möjligheternas Hus i Farsta. IOGT-NTO distriktet driver en Second Hand försäljning som samtidigt ger ett 30-tal personer med problembakgrund en möjlighet att ta sig tillbaka från missbruk till ett liv utan droger.

Verksamheten som varit en ekonomisk belastning för distriktet har nu passerat break even och börjar leverera i tillbaka av de pengar man lånat för att dra igång verksamheten.

20 februari Kulturkväll

Bosse tog den här kvällen tillfället i akt att berätta om sin medverkan i diverse revyer och annat som utspelat sig genom åren inom det kulturella fältet. Utgångspunkten var att visa på revyernas roll i att spegla nutidshistorien. Ett antal kluriga texter presenterades i en blandning som började ca 35 år bakåt i tiden. För att spara deltagarna utelämnades klokt nog några år.

13 februari Årsmöte

Traditionellt årsmöte. Inbjuden talare var Mehmet Kaplan som gav oss en inblick i livet som nybliven riksdagsman. Som invald för miljöpartiet har Mehmet tagit plats i justitieutskottet.

Ett antal av föreningens medlemmar tilldelades diplom och märken för långvarigt medlemskap. Särskilt uppmärksammades Maj-Britt Franzén för 75-årigt medlemskap och Iréne Lindgren för 60 år. Men även Sören Sorm, gunnar Lindström och Sigurd Gårdstedt mottog displom för 25-årigt medlemskap.

Årsmötet i övrigt bjöd inte på några stora överraskningar.

6 februari Musikleken

Vi rådbråkade våra geniknölar och sökte i våra djupaste gömmor efter musiken och texterna till alla de svåra men trevliga frågorna i Musikleken. Tävlingen hade denna gång knåpats ihop av Robert Wickström och det var en salig blandning av slagverk, barnvisor och sådant som vi hade mer koll på. Kul, men ack så svårt, dock lyckades vi ganska bra. En liten vers som kunde sjungas på melodin ”Musik ska byggas utav glädje…” uppmanades vi också att skriva.

Kvällens värd Bosse författade nedanstående rader, då resterna efter sällskapet städats undan. För det goda värdskapet och förplägnaden tackar vi som var där!
En kväll så här i februari,
då rustar vi av tradition,
med äkta liv och lust så tar vi,
Musikleken oss an i ord och ton.
Vi är ett litet gäng kamrater,
som trivs i våran nykterhet,
en trevlig kväll, musik och dryck och mat ger
en sluten cirkel, glädje (med) NBV.

30 januari Gabriel Romanus

Kjell-Ove Oscarsson och Tore Andersson hade denna gång engagerat en höjdare inom Svensk alkoholpolitik – Gabriel Romanus. Gabriel tydliggjorde alkoholindustrins strategi i några punkter: 1) Mot Totalkonsumtionsmodellen 2) Fokus på alkoholisten 3) Angrip alla restriktioner 4) Satsa på information och utbildning 5) Angrip svartspriten 6) Sensible drinking 7) Aktiv marknadsföring 8) Influera internationella organisationer.
För att möta detta gav Gabriel oss några goda råd: a) Försvara desintresseringsprincipen b) vaksamhet mot överträdelser c)belys alkoholindustrins marknadsföring d) producera bemötanden i media e) köp aktier och gå på stämmor f) aktivera er i idrottsföreningar g) utmana politiker h) Se till att föreningar som får bidrag från det allmänna är alkoholfria

23 januari Självkänsla.nu

14 Juni i samarrangemang med IOGT-NTO förbundet hade engagerat Mia Törnblom att tala om självkänsla. Konferensen på Klara Södra var fylld med många som noga lyssnade till Mias erfarenheter av att bygga sin egen självkänsla. Det är ett ansvar vi måste ta själva. Ingen annan gör det åt oss. Livet blir lättare att leva om vi bara kan förmå oss till att acceptera oss själva sådana vi är.

16 januari Nordiska Museet

Vi besökte Museet med dess tapetutställning……

9 januari Julen vi minns

Birgitta Olli gjorde med benäget bistånd från Elisabth Larsson sitt bästa för att få oss att förstå att vi inte skall ställa upp i minnesmästarna. Bl.a. serverades en bricka med 20 mindre föremål som vi skulle memorera. Det var föremål av det udda slaget och det fungerade, dvs så länge man tittade på brickan mindes man alla sakerna och så fort duken lades över så var alla sakerna glömda – ja nästan i alla fall. En annan lek var – bilda ord. Ur ett ord skulle vi göra så många vi förmådde. Som vanligt var någon bäst på detta och någon annan lite sämre.

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00